Belysning som botar

På Rigshospitalet Glostrup i Köpenhamn bestämde sig dr Anders Sode West och hans kollegor för att utvärdera effekten av naturalistisk, eller dygnsrytmbaserad, belysning på patienter som fått en stroke och nu var intagna för rehabilitering: den första studien i sitt slag som undersökte det systematiska, solljusbaserade ljusets påverkan på patienters återhämtning. Enkelt uttryckt är ”naturligt ljus” artificiellt ljus som återger naturens egen rytm av mörker och ljus. Den stöder också vår dygnsrytm: den mänskliga hjärnans interna 24-timmarsklocka genom sömn och vakenhet med jämna mellanrum.

Förutsägbarheten i ljusets naturliga rytm optimerar vår fysiologi, hälsa och vårt beteende. Men för de flesta av oss som kanske tillbringar så mycket som 90 procent av vår tid inomhus, kan den naturliga dygnsrytmen vara svår att förstå.

Att få tillräckligt med dagsljus i moderna levnadsförhållanden är utmanande. Men i en kontrollerad miljö som på ett sjukhus eller en rehabiliteringscentral blir det extra svårt att upprätthålla en hälsosam dygnsrytm, särskilt för patienter med långvarig sjukdom.

Vad kan då sjukhus göra för att skapa en miljö som främjar en hälsosam dygnsrytm och minskar komplikationer? Och i en större skala: vad kan inredningen i allt från hem och arbetsplatser till skolor och allmänna utrymmen göra för att kompensera för vår uteblivna koppling till naturen?

 

 

Belysning som efterliknar naturen

 

För att på bästa sätt stödja den mänskliga dygnsrytmen kopierar den naturliga inomhusbelysningen solljusets rytm, och återskapar naturliga fluktuationer i mörker och ljus (lux), färg (kelvin) och spektrum (våglängd).

”Våra hjärnor läser av ljuset för att uppskatta tiden på dagen”, förklarar dr Anders Sode West och fortsätter: ”Därför är det avgörande att få rätt ljus vid rätt tidpunkt så att organen och hjärnan kan öka eller minska sin aktivitet vid rätt tidpunkt. Vi vet att alla celler i vår kropp kontrolleras av dygnsrytmen och att 10–15 procent av våra gener kontrolleras direkt av hypotalamus. Dessutom vet vi att en störd dygnsrytm är förknippad med bland annat endokrinologiska störningar (exempelvis typ 2-diabetes), kognitiv försämring, sömnproblem, depression och cancer.”

Forskningsbaserad belysningsdesign

 

När vi tittar närmare på designförändringarna inom hälso- och sjukvårdssektorn är det värt att notera att även om dygnsrytmbaserad belysning är den optimala lösningen, finns det fortfarande mycket att göra med den dekorativa aspekten av belysningen. Det är ju inte bara ljuset i sig som spelar roll, utan också i vilken form det levereras. PH Wall-lamporna som nyligen installerades i sjukhuskorridorerna i Esbjerg i Danmark har till exempel gett rummet en värme som skiljer sig betydligt från traditionellt stark takbelysning.

På Frederiksbergs sjukhus i Köpenhamn har Louis Poulsen bidragit med belysning till testrum som utformats för att hjälpa patienter att återhämta sig snabbare och skapa en trevligare miljö för patienter, personal och besökare. Dessa LP Circle-lampor är designade av KHR Architecture där ljuset kan justeras och lamporna har även inbyggd ventilation. Med mer dagsljus, dygnsrytmbaserad belysning, ett mer patientvänligt färgschema och enkelrum för patienterna hoppas designteamet inte bara på att kunna förbättra stämningen utan även resultaten. I Seinäjokim i Finland har Louis Poulsen varit involverad i ett annat projekt där LP Circle-lampor med justerbar ljusstyrka har installerats i intensivvårdsrum för att påskynda patientåterhämtning.

Det finns även många andra exempel på patientvänlig belysning. En forskargrupp vid Bispebjergs sjukhus i Köpenhamn undersöker ljusets effekt på deprimerade patienter och har installerat naturlig belysning på den psykiatriska avdelningen. St. Augustinus Memory Centre i Neuss i Tyskland har experimenterat med mjuk och vänlig belysning för att hjälpa till att behandla patienter med demens. Samtidigt testar en klinisk studie på Mount Sinai Health System i New York City om ljusare morgonljus i cancerpatienters rum kan minska trötthet och depression. Och på barnintensivvårdsavdelningen på University of Minnesota Masonic Children’s Hospital imiterar belysningen dagsljuset för att minska störningen på de unga patienternas dygnsrytm.

Dr Anders Sode Wests vision om att ”framtidens ljus kommer att återspegla tidpunkten på dagen” kan vara närmare än vi inser – och inte bara inom sjukvården. Om en patient kan åka hem tidigare, och i bättre skick, kan man tack vare det artificiella ljuset på sjukhuset föreställa sig alla fördelar med sådant ljus för alla de som tillbringar mycket mer tid inomhus än vad naturen avsett. Det dygnsrytmbaserade ljuset är förstås inte ett universalmedel som botar allt. Men alla tecken tyder på att det är en viktig komponent inte bara på vägen mot återhämtning, utan även i vår allmänna strävan efter lycka och välbefinnande.